Det står skrivet i skolans styrdokument att om en elev ej klarar målen ska ett åtgärdsprogram upprättas. I denna studie vill vi undersöka vad man skrev om åtgärdsprogram när det först introducerades i SIA-utredningen och hur det används i dag i friskola och Kommunal skola.Vi har gjort en mindre kvantitativ enkätundersökning, och har skickat ut enkätfrågor till tio fristående grundskolor och tio kommunala grundskolor i Stockholms kranskommuner.Vi har även frågat om åtgärdsprogrammens utformning, samt vilka punkter de har med i sitt skrivna program. Vi ville också undersöka och jämföra om användningsområdet är olika i fristående grundskola kontra kommunal grundskola.Resultatet är att det tycks användas lika mycket inom båda skolformerna och är ett pedagogiskt arbetsverktyg. Åtgärdsprogrammen kan ha olika utformning och skilja sig lite på vilka som utarbetat det men trots det tycks innehållet vara relativt lika..

Syfte: Syftet med min studie var dels att få en ökad förståelse för kommunal fristående skola och dels att se vilken utveckling som skett. Detta gjorde jag till stor del från ett ledarperspektiv. Mina frågeställningar blev därför: Varför väljer skolledare att driva en kommunal fristående skola, vilka förutsättningar har skolan fått och vilken utveckling har skett?Teori: Den teoretiska ram jag använde utgick från fristående skolors framväxt och dess begrepp, tidigare forskning kring fristående skolor, skolors finansiering och inre verksamhet samt vad Berg och Grosin säger om skolutveckling.Metod: Jag valde att göra en fallstudie på Sveriges första kommunala fristående skola. Mitt urval av datainsamling var fokuserad till del av skolans dokumentation, rapporter från tre observationer som genomförts genom åren och en intervju med rektorn på skolan.

Syftet med denna jämförande studie var att ta reda på om det fanns några skillnader i arbetssätt och miljö kring hur en friskola respektive en Kommunal skola arbetar kring barn med koncentrationssvårigheter. Arbetet är baserat på semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes med fem lärare på vardera skolan. Resultatet visade att det specialpedagogiska stödet skiljer sig så till vida att på friskolan konsulteras en specialpedagog vid behov medan det på den kommunala skolan finns en speciallärare stationerad på skolan. Miljöns skillnader ligger i den fysiska utformningen på skolorna och även i den sociala miljön. En slutsats var att alla lärare anser sig anpassa sitt arbetssätt utefter varje elevs behov och att de inte lägger för stor vikt vid att en elev ska ha diagnos för att få rätt hjälp..

Syftet med vår uppsats är tvåfaldigt. Vi har undersökt hur representanter, det vill säga lärare, rektor och elever, inom en konfessionell kristen friskola beskriver skolans religiösa och värdemässiga profil. Mot bakgrund av den givna beskrivningen har vi i ett jämförande perspektiv undersökt undervisningen i religion och etik inom den konfessionella friskolan och en Kommunal skola. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervju som metod. Resultatet av vår undersökning visar att den konfessionella skolan ger kristendomen mer utrymme, så till vida att denna får fungera som jämförelseobjekt vid undervisningen av övriga religioner.

Syftet med kandidatuppsatsen är undersöka om kommunens förtroendevalda kommunrevisorer behövs, eller om det skulle vara möjligt att de sakkunniga biträdena tar sig an all kommunal revision.För en fungerande kommunal revision behövs både de förtroendevalda kommunrevisorerna och de sakkunniga biträdena.Dock behöver det struktureras upp vem det är som skall göra vad..

Detta arbete handlar om mödrars motiv för det aktiva valet de gjorde då de valde grundskola till sina barn. Syftet var att få mer kunskap angående föräldrars och specifikt mödrars aktiva val. I undersökningen valdes inte några specifika skolor ut, utan undersökningen är gjord i sydöstra Skåne. Genom kvalitativa intervjuer har vi kunnat upptäcka föräldrars olika anledningar till valet av friskola eller Kommunal skola. En slutsats som kan dras är att de flesta mödrar i undersökningen valde bort en skola. Alltså att de såg en chans att komma bort från det som inte fungerade.

AbstractFysisk miljö och inlärning är skriven av Christel Eriksson och Therese Mårtensson. Vi har valt att göra en undersökning om klassrummets fysiska miljö på två olika skolor, en friskola och en Kommunal skola, för att se hur elever kan påverkas av den fysiska miljön i klassrummet. Den fysiska miljön innefattar sådant som möbleringen i klassrummet, ljudnivån och undervisningsmaterial. Den gäller även skolgården, matsalen och andra lokaler på skolan men vi har valt att fokusera oss på klassrumsmiljön. Undersökningen som vi har gjort är kvalitativ och innefattar både observationer och intervjuer med elever och pedagoger.

Bakgrund: Eftersom i stort sett alla pedagoger kommer i kontakt med barn i behov av särskilt stöd på sina arbetsplatser, och då det är en viktig del i skolans vardag är det ett intressant och aktuellt ämne att undersöka. Då det nu för tiden finns flera olika skolformer kan det vara intressant att också titta på hur pedagogerna på de olika skolorna resonerar om bemötande av barn i verksamheten. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogernas bemötande i verksamheten med barn i behov av särskilt stöd i förskoleklassen på Kommunal skola och friskola, för att få en uppfattning om deras resonemang om bemötandet av dessa barn. Finns det likheter eller skillnader i pedagogernas resonemang på Kommunal skola och friskola? Metod: Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi använder oss av intervjufrågor för att få svar på frågeställningarna.

Kommunerna har lokalt det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö och har enligt riksdagen ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella miljö- och folkhälsomålen. En av dessa kommuner är Nyköpings kommun som har en miljöpolicy och miljöplan för miljöarbetet i kommunen, där mål och delmål ingår för att uppnå en bättre miljö.I denna uppsats undersöks en av Nyköpings kommuns gymnasieskolor, Gripenskolan. Syftet är att undersöka hur Gripenskolan kan nå ett bättre miljöarbete. Skolan har som mål att nå miljödiplomering eller någon form av miljöcertifiering. För att kunna svara på studiens syfte har ledningen på skolan intervjuats.

AbstractThe purpose of this paper is to examine how the religious education is implemented in junior and grammar school. As a base for my examination I used two private schools and two municipal schools. My main goal was to get a better view of the content of the education, the treatment of the students and the conditions for the students to get a greater understanding and respect for others? religious beliefs and opinions through education. To reach this goal I did interviews and field studies which means that the paper has a qualitative approach.The examination showed clearly that the private schools spend a lot more education time on their respective religions while the municipal schools have a more comprehensive education.

Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka på vilket sätt skolorna använder målstyrning i sin verksamhet och om de har skapat mätbara och utvärderingsbara mål. Metod: Studien genomfördes vid två skolor i Karlskrona kommun, den kommunala skolan i Nättraby och Svettpärlan som är en fristående skola. Informationen samlades in genom intervjuer med totalt fem personer från skolorna samt personal vid kommunens Barn- och ungdomsförvaltning. Som stöd till intervjuerna genomfördes även en enkätundersökning bland de anställda på respektive skola. Slutsatser: Vår studie visar att skolorna inte har lyckats med att införa en helt fungerade målstyrning i sin verksamhet.

I detta examensarbete beskriver jag utifrån olika teorier arbetet på Kunskapsskolan i relation till hur man där arbetar med och ser på elevernas motivation till skolarbetet. Jag jämför dessutom Kunskapsskolans elever och en Kommunal skolas elever då det gäller deras syn på betydelsen av olika faktorer i skolarbetet som kan påverka deras motivation att göra ett bra skolarbete. Syftet är att beskriva och analysera arbetet på Kunskapsskolan i relation till olika teorier om motivation och att jämföra olika skolors elevsyn på olika faktorer i skolan som kan påverka motivationen för skolarbetet. Jag gör en elevenkät på de båda skolorna och gör elev- och lärarintervjuer på Kunskapsskolan. Resultatenvisar attmånga av de åtgärder man använder sig av påKunskapsskolanär i linje med olika motivationsteorier.

BakgrundI bakgrunden beskrivs Waldorfskolans och den kommunala skolans historia samt några grundläggande punkter i Waldorfpedagogiken. Begreppen kunskap och lärande tas upp samt läroplanen Lpo -94 och de nationella proven i år 3. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet är det sociokulturella perspektivet för kunskap och lärande.SyfteSyftet är att undersöka några lärares syn på kunskap och lärande i Waldorfskolan och den kommunala skolan för att se eventuella likheter och olikheter.MetodJag har använt mig av en hermeneutisk utgångspunkt i val av metod. Denna utgångspunkt har sin grund i att det inte finns någon definitiv sanning utan sanningen är relativ utifrån det subjektiva jaget. Detta ligger till grund för ett kvalitativt undersökningssätt där jag har valt att undersöka med hjälp av intervjuer.

Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka på vilket sätt skolorna använder målstyrning i sin verksamhet och om de har skapat mätbara och utvärderingsbara mål. Metod: Studien genomfördes vid två skolor i Karlskrona kommun, den kommunala skolan i Nättraby och Svettpärlan som är en fristående skola. Informationen samlades in genom intervjuer med totalt fem personer från skolorna samt personal vid kommunens Barn- och ungdomsförvaltning. Som stöd till intervjuerna genomfördes även en enkätundersökning bland de anställda på respektive skola. Slutsatser: Vår studie visar att skolorna inte har lyckats med att införa en helt fungerade målstyrning i sin verksamhet. Vår bedömning är att ledningen på skolan har den kunskap som krävs för att få målstyrningen att fungera men då personalen inte alltid är med att sätta målen kan det brista vid implementeringen.

Detta examensarbete handlar bl.a. om hur man kan gå tillväga om man vill starta en fristående skola. Arbetet tar också upp några olika inriktningar en friskola kan ha, (t.ex. Waldorf och Montessori) och beskriver lite av deras bakgrund och pedagogik. Eftersom friskolor idag är ett hett debatteringsämne i både tidningar och tv finns även ett avsnitt med där lite olika inslag i debatten finns representerade.